Jag har ett par dar känt att det är något som inte stämmer riktigt och när jag känner så blir jag en riktig klängväxt. Jag blir outhärdlig och jag vill slå mig själv. Jag ringer och ringer och ringer. Smsar och smsar och smsar.
Vid de tillfällena är det inte konstigt att man tröttnar. Jag hade tröttnat för längesen. Och tänkt: Men vad är det för en desperat människa jag har att göra med?
Försiktigt försöker jag ta ett steg tillbaka. Jag har aldrig lyckats jättebra tidigare. På något vis har jag fått för mig att ju mer "älskvärd" och "synlig" man gör sig desto mer vill personen ha en. Men jag har aldrig tänkt att sånt där aldrig har intresserat mig.
Skulle det nu vara så att han inte vill ha mig får jag helt enkelt acceptera det. Konstigt nog tänker jag inte alls att det är jag som felar. Att jag inte är tillräckligt snygg, smal osv. Jag är den jag är och för någon är jag perfekt. Med vissa defekter som man kan lära sig tycka om.
22 juni 2009
Tröjan-issues
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommenterar mera:
Tvi vale för att älska nån som är perfekt! Fy fan va jobbigt! D e ju d små egenheterna man älskar, nåns envishet, nåns sneda näsa, nåns rädsla för mörker, hur kan man älska nån som alltid e stark, störst o bäst? D går inte. Tänk på vad som e bäst för dig. Jag vill hjälpa men jag kan nog inte göra så mycket, förutom o lyssna. Ta små försiktiga steg du, som när man lär sig gå. Man trillar massa ggr först, men fan den som ger sig.
Blir det inget så blir det inget. Inte mycket man kan göra åt det. Men som du säger. För någon är du perfekt. Och den någon kanske är tröjan, kanske inte. Om inte så finns det någon annan runt hörnet. Det viktigaste är i alla fall att det INTE är "fel" på dig.
Ingen är perfekt för alla men alla är perfekt för någon. Eller nåt sånt :-)
Jag gillar er för eran klokhet. :) Mina sötisar!!
jag vet att jag sagt det förr, men.. du o jag är så äckligt lika ibland!
håller med de kloka personerna där uppe.
Ja, herregud! Undrar om vi kan lära oss nåt av varandra? :D
haha, kanske inte ifall vi tänker lika om saker. vi skulle älta sönder varandra o ingen skulle kunna peppa den andra ;p
fast iofs så vet man ju iftast vad man själv gör för fel, o kan säga åt andra att inte göra så. vad man sen gör själv är ju en annan sak.
Ja jo precis. Det låter oftast såhär när man ska ge råd till sina vänner: jag gör aldrig detta själv, men du borde. :D
exakt! :)
fast ändå bra att man VET hur man ska göra eller tänka. då är man ju inte helt efterbliven iaf.
Nostalgia, men frågan är om man inte är mer efterbliven när man aldrig gör som man borde. :D
Skicka en kommentar